- Partiets tänkande utgår från människovärdet: alla förtjänar möjligheten till ett tryggt och meningsfullt liv oavsett bakgrund
- Stabilitet är en grundläggande politisk dygd, eftersom långsiktigt beslutsfattande bär längre än ständiga kursändringar
- Gemenskap byggs i vardagen – i familjer, på arbetsplatser, i hobbyer och i grannskapet – och dessa strukturer måste medvetet stärkas
- Pragmatism vägleder handlingen: lösningar bedöms efter deras effektivitet, inte efter ideologisk renhet
- Förtroende är samhällets viktigaste resurs, och dess urholkning hotar demokratin. Att bygga förtroende kräver handling på alla nivåer
Partiprogram
Sillanrakentajats vision för ett bättre Finland: med måtta, eftertanke och uthållighet.
Ladda ner partiprogrammet (PDF)
Inledning
Finland lever i en tid där långsamt utvecklande strukturella förändringar och plötsliga kriser flätas samman. Befolkningen åldras, den offentliga ekonomin skuldsätts, säkerhetsmiljön är i omvälvning och förtroendet för institutionerna vacklar.
Sillanrakentajat vill tillföra långsiktigt tänkande i politiken: bestående lösningar som bygger broar mellan människor, regioner och generationer. Vi lovar inte snabba lösningar, men vi lovar det som är väsentligt: förnuft, eftertanke och praktiska lösningar för Finlands framtid.
Programmets huvudpunkter
- Finlands offentliga ekonomi är strukturellt obalanserad, eftersom den åldrande befolkningen ökar utgifterna medan skattebasen krymper
- Skuldsättningen måste stoppas utan att framtidsinvesteringar offras: utbildning, forskning och infrastruktur är inte kostnader utan förutsättningar för tillväxt
- Grunden för ekonomisk tillväxt ligger i ökad produktivitet, som kommer av kompetens, teknik och fungerande arbetsmarknader
- Välfärdsstatens finansieringsbas måste tryggas genom strukturella reformer som sträcker sig över regeringsperioder
- Ekonomisk politik måste vara förutsägbar så att företag vågar investera och medborgare kan planera sin framtid
- Grundskolan är Finlands framgångssaga, men skillnaderna i läranderesultat växer. Jämlikheten måste återställas genom att stärka stödet och undervisningens kvalitet
- Yrkesutbildningsreformen har gått för långt: kontaktundervisningen måste ökas och lärarnas roll stärkas
- Högskolornas finansiering måste vara stabil och långsiktig så att forskning och undervisning kan utvecklas utan ständig osäkerhet
- Kompetens föråldras snabbare än någonsin, och strukturerna för livslångt lärande behöver flexibilitet och konkreta vägar för omskolning
- Förändringar i arbetslivet kräver balans mellan flexibilitet och trygghet. Arbetsfred och förutsägbarhet gynnar både arbetstagare och arbetsgivare
- Hälsocentralsystemet är primärvårdens grundpelare, och dess försämring flyttar trycket till specialvården och ökar kostnaderna
- Den psykiska hälsokrisen är ett av Finlands mest förbisedda problem: tillgången till vård måste påskyndas och lågtröskelstjänster föras in i skolor och på arbetsplatser
- Vårdbristen löses genom att förbättra arbetsvillkoren, lönerättvisan och branschens attraktionskraft, inte bara genom rekrytering
- Inom barnskyddet och familjetjänsterna är tidigt stöd alltid billigare och mer humant än sent ingripande
- Värdigheten inom äldreomsorgen måste tryggas: alla måste kunna åldras med värdighet oberoende av bostadsort eller förmögenhet
- Invandringspolitiken måste vara stram, selektiv och ärlig om sina gränser. Danmarks och Japans modeller erbjuder exempel
- Ett skuldsatt Finland kan inte upprätthålla den nuvarande typen av invandringspolitik, och antalet ankommande måste motsvara systemets bärkraft
- Integrationskraven måste skärpas: språkkunskaper, sysselsättning och samhällsförankring är förutsättningar, inte önskemål
- Varje euro som läggs på ineffektiv integration tas från finländska äldre, barnfamiljer och sjuka
- Human invandringspolitik erkänner sina gränser och åtar sig att hjälpa på bästa möjliga sätt inom dessa gränser
- Polisen är en av Finlands mest betrodda institutioner, men resursbrist hotar detta förtroende. Insatstiderna förlängs och brottsuppklarningen sjunker
- Polisens verksamhetsfält har utvidgats till gängen, ungdomsvåld och störningar organiserade via sociala medier, och resurserna måste följa efter
- Otrygghet uppstår ofta ur oordning, inte enbart brottslighet. Polisens närvaro i skolor, bostadsområden och offentliga lokaler återställer tryggheten
- Förebyggande är den mest effektiva säkerhetspolitiken: grundorsakerna till ungdomars illamående, missbruksproblem och marginalisering måste åtgärdas
- Samarbetet mellan polisen, tullen, gränsbevakningen och försvarsmakten är nödvändigt när gränsen mellan interna och externa hot suddas ut
- Finlands regioner är inte konkurrenter utan partner, och en regions framgång sker inte på en annans bekostnad
- Motorvägsnätet (E18, E12, E75) och riksvägarna 5, 6 och 9 är ekonomins pulsådror, och underfinansiering av deras underhåll avspeglas i säkerhet och företagskostnader
- Spårtrafik är samtidigt regional-, klimat- och energipolitik, och dess utveckling kräver ett perspektiv på decennier
- Distansarbete och digitalisering öppnar nya möjligheter, men bara om telekommunikationer och tjänster fungerar även på landsbygden
- Regionalpolitik är inte bidrag för att kompensera de svaga, utan förstärkning av strukturer så att regionerna kan växa av egen kraft
- Östersjön är Finlands ödesfråga: ett grunt, sårbart och förorenat hav som kräver målmedvetet skydd och gränsöverskridande samarbete
- Energiomställningen kräver realism: kärnkraft, vind, sol, vatten och små modulära reaktorer bildar en helhet som tryggar både försörjningssäkerheten och klimatet
- Skogspolitiken måste erkänna både skogsindustrins betydelse för Finlands ekonomi och nödvändigheten av skydd. Hållbart skogsbruk är ingen motsättning
- Minskningen av biologisk mångfald i skogar, jordbruksmiljöer och vattendrag påverkar pollination, vattenkvalitet och hela ekosystemet
- Miljöpolitiken ska inte skapa konflikter mellan ekonomi och natur. Cleantech och cirkulär ekonomi är Finlands ekonomiska möjlighet
- Boendet har förvandlats från en symbol för stabilitet till en källa till osäkerhet på grund av höga kostnader, räntefluktuationer och minskad produktion
- Att trygga ett rimligt boende är en ekonomipolitisk fråga: arbetskraften flyttar dit där boende är möjligt
- Stadsutrymmen måste vara trivsamma, trygga och funktionella. Alltför tät bebyggelse får inte vara ett självändamål på bekostnad av rymlighet och livskvalitet
- Samexistensen mellan olika boendeformer måste tryggas: ägande, hyra, delägarskap och gemenskapslösningar
- Städer får inte delas i välmående och marginaliserade områden. Mångfald i bostadsområden och jämlik tillgång till tjänster motverkar segregation
- Kultur och bildning är samhällets minne och riktning. De är inte fritidsinnehåll utan en del av den nationella ryggraden
- Kultursektorn behöver stabil och långsiktig finansiering, eftersom konstens värde ofta visar sig först decennier senare
- Finska, finlandssvenska och samiska bär kulturell kontinuitet, och deras ställning måste medvetet värnas
- Spelkultur, digital konst och nätgemenskaper är ungas centrala uttrycksformer och en växande ekonomisk sektor
- Bildning är motgiftet mot populism och svartvitt tänkande. Förmågan att tänka kritiskt och förstå historien är en förutsättning för demokrati
- Digitaliseringen är en samhällelig omvälvning. Rätt använd förbättrar den tjänster och demokrati; missbrukad ökar den diskriminering och ojämlikhet
- Data är en samhällelig resurs: den offentliga sektorns informationssystem måste kommunicera med varandra och data måste gynna forskning och tjänster
- Artificiell intelligens förändrar beslutsfattande, tjänster och säkerhet. Människor måste veta när algoritmer påverkar deras liv
- Cybersäkerhet är inte bara en teknisk fråga utan en del av den nationella säkerheten: attacker kan lamslå elnät, sjukhus och banker
- Alla hänger inte med i utvecklingen naturligt. Digitala färdigheter är en medborgerlig kompetens, och tjänsterna måste fungera även för dem som är ovana vid den digitala världen
- Finlands FoU-satsningar har halkat efter konkurrentländerna, och bristen på innovation försvagar produktiviteten och den långsiktiga konkurrenskraften
- Hindren för företagande är för höga: tung reglering, osäkerhet och komplicerade regler begränsar skapandet och tillväxten av nya företag
- Företagare bär risker som gynnar hela samhället. Socialskydd, sjukledighet och semester måste vara hållbara även för företagare
- Alltför många innovationer föds i forskningsinstitut men når aldrig marknaden. Samarbetet mellan forskning och näringsliv behöver reformeras
- Ekonomisk tillväxt är inte ett mål i sig utan ett medel: den möjliggör tjänster, säkerhet och välfärd som alla drar nytta av
- Jordbruket är grunden för försörjningsberedskapen. Utan en fungerande produktionskapacitet kan Finland inte trygga livsmedelsförsörjningen i nödlägen
- Många gårdar drivs med förlust eller nollresultat, och en strukturell förbättring av lönsamheten är nödvändig för hela sektorns framtid
- Det finländska jordbruket producerar några av världens renaste livsmedel under exceptionellt krävande förhållanden och kan inte mätas med centraleuropeiska kriterier
- Självförsörjningen gäller inte bara mat: kapaciteten att producera energi, gödsel, utsäde och foder är kritisk i kristider
- Landsbygden är inte en rest från det förflutna utan en resurs för framtiden. Utan människor och tjänster på landsbygden finns inga producenter och ingen försörjningsberedskap
- NATO-medlemskapet är ett extra skyddslager, men Finland måste fortfarande kunna försvara sitt eget territorium. Det nationella försvaret förblir grunden
- Allmän värnplikt, reservens storlek och det territoriella försvaret ger Finland en exceptionellt stark försvarsförmåga i förhållande till sin storlek
- Den moderna hotbilden överskrider det traditionella krigförandets gränser: hybridpåverkan, cyberattacker och desinformation kräver hela samhällets resiliens
- EU är den centrala arenan för Finlands utrikespolitik, och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna är nu viktigare än någonsin
- Energisjälvförsörjning är en del av den utrikespolitiska säkerhetsstrategin, och Finland får inte vara beroende av geopolitiskt osäkra energikällor
- Beskattning är ett värdeval: den berättar vilken typ av samhälle vi vill bygga. Den måste förena rättvisa, konkurrenskraft och enkelhet
- Att balansera den offentliga ekonomin lyckas inte med plötsliga nedskärningar eller ändlös skuldsättning, utan det kräver en långsiktig strategi
- Beskattningens tyngdpunkt ligger för tungt på arbete och konsumtion. Systemet måste reformeras för att uppmuntra arbete och företagande
- Skatteflykt och skadlig skatteplanering måste bekämpas effektivt, eftersom de urholkar systemets rättvisa
- Medborgarna godkänner beskattning bara om de upplever att de får valuta: tjänsternas kvalitet, förvaltningens effektivitet och beslutens transparens avgör förtroendet